Download GRINDELIA ROBUSTA Nutt. Asteraceae (Compositae)

GRINDELIA ROBUSTA Nutt. Asteraceae (Compositae)
Herba grindeliae (Grindelia)
Eng.: Gumweed Herb.
Drogen utgörs av hela örtståndet insamlat strax innan blomningen. Denna har bitter smak och innehåller ett
harts bestående av diterpensyror (grindeliasyra, 7,8-epoxigrindeliasyra och 17-acetoxigrindeliasyra;
acetylensyror som matricarianol och matricarionolacetat. Flavonoider. Garvämnen (ca 5%). Eterolja (0,2%)
mestadels bestående av mono- och seskviterpener (ca 25% farnesol). Triterpenglykosider med sapogenin
D, bayogenin och oleanolsyra som aglykoner.
Drog kan också insamlas från Grindelia squarrosa (Pursh) Dunal, Grindelia humilis Hook. et Arn., Grindelia
camporum Greene. Hartsmängden varierar mellan de olika arterna med ca 5-20%.
Identifikation (G. robusta): Syraolösligt askprov <2%.
FARMAKOLOGI:
Allmänt: Drogen är expektorerande och kramplösande, särskilt på bronkerna. Den verkar även lugnande
på hjärtat vilket förklarar dess positiva effekt vid astma som karaktäriseras av häftig hjärtklappning och en
ökad puls. Den är därför även blodtryckssänkande.
Drogen är tydligt antiinflammatorisk, en dosberoende inhibition av IL-6, RANTES, MCP-1 och i något
mindre mening PGE2 och TNF-α, har observerats i studier.
Drogextrakt har påvisats antibakteriell effekt mot Staphylococcus aureus och Bacillus subtilis; och antifungicid effekt mot Candida tropicalis, Mucor mucedo, Trichoderma viride och Botrytis cinerea, Aspergillus
flavus, A. fumigatus, Phomopsis spp., Monilia fructigena och Fusarium culmorum, F. oxysporum, F.
verticillioides, Penicillium expansum samt P. brevicompactum,.
I USA och Kanada används drogen utvärtes för att lindra dermatit orsakad av Giftek (Poison Oak).
Användning: Expektorans och bronkutvidgande medel. Förkylningsmedel. Spasmolytikum. Urinvägsantiseptiskt medel.
Kliniska indikationer: Övre luftvägsinfektioner. Förkylning. Astma och bronkit samt KOL som utmärks av
hjärtklappning, hög puls och nervositet. Pertussis. (Cystit, traditionellt).
Dos: Infusion 2-3 g findelad drog på 150 ml vatten x 3. Flytande extrakt 1,8-3,6 ml dagl. Tinktur 1,5-3 ml
dagl. (motsv. 2-3 g drog). Drogen kombineras ofta med Lobelia och/eller Glycyrrhiza vid astma och bronkit.
TOXIKOLOGI:
Kontraindik. försiktighet m.m: Effekter vid graviditet och amning är okända. Ej till barn under 14 år. Överkänslighet för Asteraceae
Biverkningar: Illamående, kräkningar och diarré.
Interaktioner: Antihypertensiva (ev. förstärkta effekter).
Intoxination: Illamående och kräkningar. Allvarligare förgiftningar med denna drog är ej kända.
Ingen dödlighet eller ens toxisk effekt på råtta (p.o G. robusta extr. sicc. 80% alk.) vid 2,5 g/kg kroppsvikt.
LD50=250 mg/kg ipr. möss (flyt. extr.).; LD50=>500 mg/kg ipr möss (polyfenolfraktionen).
Referenser:
1. Bardón A, Borkosky S, Ybarra MI, Montanaro S, Cartagena E. Bioactive plants from Argentina and Bolivia.
Fitoterapia. 2007 Apr;78(3):227-31.
2. Blaschek W, Ebel S, Hackenthal E, Holzgrabe U, Keller K, Reichling J, Schulz V, editors. HagerROM 2006: Hagers
Handbuch der Drogen und Arzneistoffe. Version 5.0. Springer Medizin Verlag, Heidelberg 2006
3. Blumenthal M, Busse WR, Goldberg A, Gruenwald J, et al., editors. The Complete German Commission E
Monographs. American Botanical Council, Austin Texas 1998, 140-141
4. Bohlman, F., Ahmed, M., Borthakur, N., Wallmeyer, M., Jakupovic, J., King, R. M., and Robinson, H. Diterpenes
related to grindelic acid and further constituents from Grindelia species. Phytochem 1982;21:167-172.
5. British Herbal Pharmacopoeia (BHP). 1976. Vol. 1, BHMA Monograph „Grindelia“. British Herbal Medicine
Association, Exeter 1976
6. Belgische Farmacopee 5th edition. Volume III. 1969, 233-235.
7. Calderone, V., Chericoni, S., Martinelli, C., Testai, L., Nardi, A., Morelli, I., Breschi, M. C., and Martinotti, E.
Vasorelaxing effects of flavonoids: investigation on the possible involvement of potassium channels. Naunyn
Schmiedebergs Arch Pharmacol 2004;370:290-298.
8. Canavan D, Yarnell E. Successful treatment of poison oak dermatitis treated with Grindelia spp. (Gumweed). J. Altern
Complement Med 2005, 11(4):709-710.
9. Didry N, Pinkas M, Torck M. Sur la composition chimique et activité antibactérienne des feuilles de diverses espèces
de Grindelia. Plantes Med Phytother 1982, 16:7-15.
10. Duke JA, Bogenschutz-Godwin MJ, duCellier J, Kessler Duke PA. Handbook of Medicinal Herbs. 2nd ed. CRC
Press, Boca Raton 1985, 362-363
11. El-Shamy AM, El-Hawary SS, El-Shabrawy AO, El-Hefenawy HM, Glasl H. Essential oil composition of the three
Grindelia species. J Essent Oil Res 2000, 12:631-634
12. ESCOP Monographs. 2nd Edition. Grindeliae Herba monograph. European Scientific Cooperative on Phytotherapy,
editor. Georg Thieme Verlag, Stuttgart, Supplement 2009, 131-134
13. Gruenwald J, Brendler T, Jaenicke C. PDR for Herbal Medicines. 1st ed. Montvale, NJ: Medical Economics
Company, Inc., 1998.
14. Fraternale D, Giamperi L, Bucchini A, Ricci D. Essential oil composition and antioxidant activity of aerial parts of
Grindelia robusta from Central Italy. Fitoterapia. 2007, 78(6):443-445.
15. Gruenwald J, Brendler T, Jaenicke C, LaGow B, editors. PDR for Herbal Medicines. 4th ed. Thomson PDR,
Montvale 2007, 429-430.
16. Heim, K. E., Tagliaferro, A. R., and Bobilya, D. J. Flavonoid antioxidants: chemistry, metabolism and structureactivity relationships. J Nutr Biochem 2002;13(10):572-584.
17. Izzo AA, Capasso R, Senatore F, Seccia S, Morrica P. Spasmolytic activity of medicinal plants used for the
treatment of disorders involving smooth muscles. Phytother Res 1996, 10:107-108.
18. Krenn L, Wollenweber E, Steyrleuthner K, Görick C, Melzig MF. Contribution of methylated exudate flavonoids to
the anti-inflammatory activity of Grindelia robusta Fitoterapia. 2009, 80(5):267-269.
19. Kreutzer S, Shimmer O, Waibel R. Tritepenoid- sapogenine in der Gattung Grindelia. Planta Med 1990, 56:392-394.
20. La VD, Lazzarin F, Ricci D, Fraternale D, Genovese S, Epifano F, Grenier D. Active principles of Grindelia robusta
exert antiinflammatory properties in a macrophage model. Phytother Res 2010, 24(11):1687-1692.
21. Madaus G. Lehrbuch der biologischen Heilmittel. Grindelia robusta. Georg Olms Verlag, Hildesheim-New York 1979
(reprint).
22. Mascolo N, Autore G, Capasso F, Menghini A, Fasullo MP. Biological screening of Italian medicinal plants for antiinflammatory activity. Phytother Res 1987, 1:28-31.
23. McGuffin M, Hobbs C, Upton R, Goldberg A, eds. American Herbal Products Association's Botanical Safety
Handbook. Boca Raton, FL: CRC Press, LLC 1997.
24. Newton MN, Espinar LA, Grosso NR, Zunino MP, Maestri DM, Zygadlo JA. Analysis of the essential oil of Grindelia
discoidea. Planta Med. 1998 Jun;64(5):470-3.
25. Nowak S, Rychlińska I. Phenolic acids in the flowers and leaves of Grindelia robusta Nutt. and Grindelia squarrosa
Dun. (Asteraceae). Acta Pol Pharm. 2012 Jul-Aug;69(4):693-8.
26. Paris R.R. & Moyse H. Matiere Medicale Tome III, Masson et Cie 1971, 431-433
27. Pharmacopée Française - French Pharmacopoeia ed (Grindélia - Grindelia sp. 1998)
28. Pinkas M, Didry N, Torck M, Bezangen L, Cazin J-C. Recherches sur les polyphenols de quelque espèces de
Grindélia. Ann Pharm Fr 1978, 36:97-104
29. Schäfer M, Schimmer O. Composition of the essential oils from flowers, leaves and steams of Grindelia robusta and
G. squarrosa. J Essent Oil Res 2000, 12:547-552.
30. Timmermann, B. N., Hoffmann, J. J., Jolad, S. D., and Schram, K. H. Grindelane diterpenoids from Grindelia
squarrosa and G camporum. Phytochem 1985;24:1031-1034.
31. Timmermann, B. N., Luzbetak, B. J., Hoffmann, J. J., Jolad, S. D., Schram, K. H., Bates, R. B., and Klenck, R. E.
Grindelane diterpenoids from Grindelia camporum and Chrysothamnus paniculatus. Phytochem 1983;22:523-525.
32. Timmermann, B. N., McLaughlin, S. P., and Hoffmann, J. J. Quantitative variation of grindelane diterpene acids in
20 species of North American Grindelia. Biochem Systemat Ecol 1987;15:401-410.
33. Timmermann, B. N., Hoffmann, J. J., Jolad, S. D., Bates, R. B., and Siahann, T. J. Diterpenoids and flavonoids from
Grindelia discoidea. Phytochem 1986;25:723-727.
34. Verma N, Tripathi SK, Sahu D, Das HR, Das RH. Evaluation of inhibitory activities of plant extracts on production of
LPS-stimulated pro-inflammatory mediators in J774 murine macrophages Mol Cell Biochem. 2010, 336(1-2):127-135.
35. Zabka M, Pavela R, Gabrielova-Slezakova L. Promising antifungal effect of some Euro-Asiatic plants against
dangerous pathogenic and toxinogenic fungi. J Sci Food Agric 2011, 91(3):492-497.
36. Zhou L. Fuentes E. R. Hoffmann J. J. Timmermann B. N. Diterpenoids from Grindelia tarapacana. Phytochem
1995;40:1201-1207.